Dykarsjuka

Dykarsjuka

Förklaring av dykarsjuka

Dykarsjuka, som också kallas tryckfallssjuka, kan vara riktigt allvarlig för den utsatte. Den uppkommer vid djuphavsdykning genom att bubblor av andningsgaser som inte hinner vädras ut genom lungorna, tränger in i vävnader och lungornas blodomlopp och expanderar. Eftersom dessa till en början små bubblor transporteras med blodet i artärerna och sedan växer sig större, är det vanligt förekommande att de blockerar de mindre artärerna och orsakar en blockering av blodflödet. Dessa bubblor bildas i och med det tryck som uppstår när en person dyker, tillbringar tid i rymden dvs hos astronauter flyger eller arbetar i utrymmen som innebär hårt tryck. Trycket är särskilt framträdande i samband med dykning, där den framkallar värst effekt. Faktum är att tusen dykare dör årligen genom att ha dykt på djupt vatten och fått in ovälkomna bubblor i kroppen. Detta kallas för gasemboli.

Vid ett dyk absorberar kroppen kväve från luften som andas in via tuben och kvävet kommer in i vävnaderna. Detta är inte farligt om det förekommer på ett och samma djup eller om trycket är detsamma. Om det ändras eller om nivån ändras snabbt, kan det dock bli brådskande, då kvävet bildar gasbubblor.

Faktorer som ligger till grund för dykarsjuka

Huruvida dykare har större eller mindre möjlighet att drabbas av dykarsjuka hänger ihop med flera faktorer. Bland annat kan det påskynda effekten om vattnet som man dyker i är extra kallt samt om dykningarna är extra djupa och långvariga. Snabb uppstigning är också känt för att framkalla dykarsjuka, därför rekommenderas det att ta det lugnt om man är nere på djupt vatten. Till detta ska det också tilläggas att en dykare som inte är i fysisk form men ändå ger sig på en svår dykartur ligger i riskzonen betydligt mer än någon som är van och vid god vigör. Fetma är således en bov i dramat, dålig kondition en annan. Vätskebrist kan också vara en bidragande orsak, likt olika sjukdomar som dykaren kan vara drabbad av men ignorerar.

Dock har det visat sig att i stort sett vilken dykare som helst kan falla offer för dykarsjuka och att sjukdomen slår till slumpartat. Därför är det viktigt att gå igenom en grundlig hälsokontroll med hjälp av kunniga läkare och tandläkare för att se om man har större risk att drabbas. Även mun- och tandsjukdomar kan ge problemet grund av infektionsrisken vilket det är bäst att undvika. Men även en erfaren och helt frisk dykare kan ha otur.

Vad göra om man drabbats?

I vissa fall av dykarsjukan är symptomen lindriga, i andra fall extremt allvarliga. I båda fallen ska man omedelbart söka vård, eftersom snabb behandling bidrar till en snabbare återhämtning. I värsta fall kan dykarsjukan leda till döden.