Undervattensliv
Höga berg, djupa hav, ska jag alltid klara av… Ja så låter en bekant melodi som spelats många år på svensk radio. Djupa hav har en stark dragning på människan. Kanske är det för att vi består av ca två tredjedelar vatten. Kanske är det för att vi låg i vatten de första nio månaderna av vår tillvaro. Kanske är det för att vi på något sätt lyckas upphäva tyngdlagen när vi kliver ner i det blåa salta, för det är ju oftast salt, vattnet. Många är vi som har haft den stora lyckan att kunna få trä på oss en dykardräkt av neopren och få ett par tuber med luft fastsatta på ryggen för att sedan kunna gå ner på djupet och utforska allt det underbara undervattenslivet som finns där nere. Man behöver ju inte bekymra sig så mycket om val av bekväma fritidskläder eftersom man mest är under vattnets yta. Det kan ju vara både skönt och bekvämt för en som inte lägger så mycket tid och pengar på sitt utseende och sina kläder. Under vattnet är det mycket som är så oändligt mycket mer intressant än vad en människa kan tänkas ha på sig eller inte.
Jag glömmer aldrig den gången jag ensam gav mig ut på en liten upptäcktsfärd från stranden på Roatan, en liten ö just utanför Honduras kust i karibien. Det var ebb och mycket grunt. Bara någon meter salt vatten låg över de vassa och vackra korallerna. Jag fick sicksacka mig fram ca 100 meter innan det äntligen blev lite djupare och jag kunde låta simfenorna föra mig rakt ut mot horisonten. Efter ännu en stund kom jag fram till den klippkant där botten snabbt störtar avgrundsdjupt rakt ner. Från de ca 3-4 meters djup som jag smugit mig fram över störtade plötsligt ögat 100 meter rakt ner i djupet. Det var en svindlande känsla. Samtidigt kände jag undervattensströmmarna som drog och ryckte i min kropp och jag fick sparka på lite snabbare och kraftigare för att inte föras med ut långt bort utan mål. När jag låg där och i vördnad betraktade det som verkligen kan sägas vara det stora blå, kom en sköldpadda majestätiskt svepande fram genom vattnet. Tillsammans med det mångfacetterade myllret av fiskar, sjöabborrar, koraller och alger stod denna syn tydligt ut och gav mig ett minne för livet innan jag så sakta började dra mig inåt land igen.
Väl uppe på stranden kunde jag lägga mig till ro och njuta av den upplevelse som undervattenslivet hade bjudit mig på. Det är en ynnest att njuta av allt det vackra som finns under ytan bara några meter bort. Tacksamhet över det vackra vi har runt omkring oss bör få oss alla att väl vårda det vi har lånat av våra barn.
